Saturday, September 10, 2022

Friskolevansinnet genom marknadsglasögon

Och nu blir det politik. Imorgon är det val. Jag lutar åt det rödgröna hållet och förfäras till exempel över friskolesystemet där enorma resurser tas från skolorna och blir till vinster för ägarna. 

Men här tycker jag att partierna vänsterut är alldeles för rädda för att prata om marknadsekonomi. Marknader finns. Ibland är de ganska fria. Det är inte av ondo, utan kan rentav sägas ligga till grund för hela vårt välstånd.

Tyvärr har man låtit högern få ensamrätt på att prata om hur bra det är med marknad och fri konkurrens. Företagen måste få göra vinster heter det, för det är vad vårt samhälle bygger på.

I somras pratade Ulf Kristersson om att nästan alla de "sämsta" skolorna är kommunala (Linnea Lindquist skrev ett svar i GP, läs förresten hennes blogg också). Och Jimmie Åkesson kallar det för "bussning" och "integrationsexperiment" när kommuner inte vill driva skolor i utsatta områden. 

Men om vi tar på oss "marknadsglasögonen" ser vi hur vansinnigt systemet är.

Här i Linköping till exempel har man lagt ner den kommunala skolan i den riksbekanta stadsdelen Skäggetorp. Om eleverna "bussas" vet jag inte, för det är inga avstånd det handlar om. Från Skäggetorps centrum är det cirka 2km hit till Gottfridsberg där jag sitter nu, och inom 500 meter till har vi både Folkungaskolan där mina barn gick och Internationella Engelska skolan på andra sidan vägen. Då är vi nästan i centrum. Men hur som helst måste förstås kidsen från Skäggetorp gå i andra skolor, och det blev Jimmie Åkesson arg på när han intervjuades i Skolvärlden den 17 augusti.

Integrationsexperiment kallar han det, och berättar hur man öser pengar över områden som Skäggetorp.

Men vi har redan en skolmarknad som är extremt fri (trots vad Ulf Kristersson hävdade när det var hans tur i Skolvärlden). Denna marknad har redan talat. Det är inte bara kommunen som inte driver skola i Skäggetorp. Ingen gör det. Inte Engelska skolan, inte Academedia, och inte Jimmie Åkesson. 

Om det stämmer som Åkesson säger att man öser pengar över utsatta områden, varför går då inte friskolekoncernerna in och tjänar storkovan? Om kommunerna har problem med Skäggetorp i Linköping eller Hammarkullen i Göteborg, varför kan de inte bara gå ut på skolmarknaden och köpa en färdigpaketerad lösning? 

Svaret är naturligtvis att det inte erbjuds någon sådan, åtminstone inte med nuvarande skolpeng, för det lönar sig inte. Det är för mycket problem och för svårt att spara in på personal och andra kostnader. 

Sedan klagar högern och friskolemiljardärerna på att det är orättvist att det är lägre skolpeng i områden med fina villor, och kommunerna sitter och räknar på socioekonomiska index för att kunna motivera en viss skillnad. 

Men marknaden har ju redan sagt sitt. I själva verket satsas det för lite på skolor i utsatta områden. Hade det inte varit så, hade IES och Academedia redan varit där. 

Jag vet inte om det går att driva en skolmarknad som den vi har på ett vettigt sätt. Men om det ska gå, måste kommunerna som de kunder de är få anpassa skolpengen efter marknaden och höja den på de ställen där ingen vill etablera sig. Det är inte orättvist, utan det är precis så en sund marknad fungerar. 

Den som sedan tycker att det satsas för mycket pengar i Skäggetorp får starta en skola där.  


No comments:

Post a Comment